Something new

Gick förbi H&M efter jobbet. Livsfarligt därinne, allt är så billigt. Har det alltid varit det? Kom ut med ett halsband för 50 pix som påminner om ett annat halsband jag sett på Etsy (för 150 spänn). Kanske köper det från Etsy också, om jag känner att jag har pengar (såvida inte systern köper det till mig i födelsedagspresent, det är trots allt bara två månader kvar...).

Complacent betyder dryg eller självbelåten.

Lyssnar på Pride and Prejudice på ljudbok medan jag håller på med min virkning och ordet complacent har dykt upp med jämna mellanrum. Ordet kan uttryckas såhär, enligt Wiktionary;

Har idag bakat en ny kaka, en sorts kärleksmums, som blev himla god. Kakreceptet är ett gammalt som jag använt tidigare till att göra mjuk chokladkaka, men jag skar ner på bakpulvret och tillsatte mer kakao och lite salt så den blev kladdigare. Vispade ihop glasyr, ungefär samma som till kärleksmums men utan kaffe, och proppade även in lite jordnötssmör emellan kakan och glasyren. Och dekorerade med kokos! Resultatet: Ninas kladdkaksmums med jordnötssurprise!

Projekt Virka fortskrider. Linn har visat mig grunderna och jag virkar för brinnande livet. Med varierande resultat. Undrar hur det kommer se ut när den är klar...

Spanade in en lampa på Åhléns i höstas som jag ville ge mig själv i inflyttningspresent. Men när december kom, jag hade fått lön och även flyttat in i lägenheten, såg jag priset på lampan jag åtrådde; 1200 spänn. Huuga. Nej, så får det inte gå till. Men idag gick jag förbi lampavdelningen på Åhléns och hittade en mindre variant för 299 kronor. Så jag slog till! Yesss, det är ju ändå löningshelg och allt.

Mitt första projekt, att lära mig USAs 50 stater, tog cirka en vecka att genomföra och jag lärde mig en del om USAs geografi och även att Washington ligger i en delstat som ju inte är en delstat. Mycket besynnerligt!

Nytt projekt: Linn ska lära mig att virka. Kommer bli spännande, jag kan inte ens sy i en knapp! Fortsättning följer....

Snubblade in på Nilsson Shoes efter jobbet, på jakt efter ett par skor som inte påminner om vinterskor, men ändå inte är vårskor. Är så förbannat trött på att klampa omkring med de tjocka klumparna till skor jag vanligtvis har. Och jag hittade dessa, från märket Simple. Lite varma men ändå inte klumpiga. Simple använder sig av återanvänt material till sina skor, sulan är t.ex. gjord av gamla bildäck. Jag gillar! 950 kr, nedsatt till 500, nedsatt till 200, plus 50% av det. Så 100 spänn fick jag punga ut för mina nya skor.

Storbritannien grundades 1707 och det egentliga namnet är United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland.

Jag älskar att baka! Gör det nästan varje vecka, och just nu är jag inne på cupcakes. Provar olika recept, ändrar lite smågrejer, hittar på, lägger till, tar bort. Idag blev det chokladcupcakes med chokladfrosting och nutellafrosting (frosting och frosting, nutella rätt och slätt helt enkelt). Chokladfrostingen gjorde jag enligt Leilas recept och ställer mig nu ytterst tveksam till glasyr med philadelphiaost i. Tyckte inte att det blev godare än den glasyen jag brukar göra, och dessutom blev konsistensen för rinning och därav blev sprits-processen klurig. Men i slutändan smakade det väldig gott och såg hemskt trevligt ut. Jag och Linn bjöd vår granne Majken på några!

50/50

Måndagsbio för mig och min kompanjon Linn. Hade sett fram emot att få se 50/50 sedan Perez Hilton skrev om den för något halvår sedan.
Adam får tumör i ryggen och får veta att han har ungefär 50% chans att överleva. Hur hanterar han, och hans omgivning, detta? Joseph Gordon-Levitt i huvudrollen, Seth Rogen, Anna Kendrick och Anjelica Huston i biroller.
Jag älskar Anna Kendrick, hon passar utmärkt som lite awkward, nyutexaminerad psykolog. Jag börjar däremot klura på om Seth Rogen verkligen är värd all sin cred. Det börjar bli för ensidigt, han är alltid samma karaktär. Det funkar ett tag, som för Hugh Grant och Michael Cera men tillslut vill man se något nytt. Så är det. Skärp dig nu Seth!
Men filmen var ändå fin och alla scener med Anna Kendrick och Anjelica Huston var skitbra. Även scenerna med Adams cancerkompisar var himla bra.

Synergi (eller synergism) innebär samverkan mellan olika organ eller mellan olika läkemedel.

One Day

Läste boken One Day av David Nicholls i höstas och blev ganska förvånad. Trodde att det skulle vara tutti-frutti-snutti-myspys och alla lever lyckliga i alla sina dagar. Men det var väl inte riktigt så kanske. Ganska deppigt, ångestfyllt och tragiskt. Inte hela tiden, men ja, ganska ofta. Men ändå en ganska fin historia. Filmen var precis som boken, sida för sida, kändes det som. Anne Hathaway som britt fungerade dessutom väldigt bra! Överlag ganska trevlig film, väldigt vackert foto dessutom. Men ändock ganska deppig historia i slutändan.

Konstmuséet i St Petersburg heter Eremitaget. Tack På Spåret för den kunskapen! Jag och min sambo Linn (kombo kanske är rätta ordet egentligen, men sambo låter trevligare) kollade igår och fick 22 poäng. Vi kom sist, tekniskt sett, men bra jobbat ändå tycker vi!

Projektet har nu kommit till ett slut. Jag landade som sagt på 51 stater tillslut och efter att ha insett att District of Columbia ju inte är en stat landade antalet tillslut på 50. Hurra för mig, och hurra för Linn, min medhjälpare.

Andra avsnittet av Once upon a time avnjöts och jag tror nog att jag fortfarande gillar det. Fortfarande drömskt och sagolikt, lite vemodigt. Jo, jag gillar det.

Har lärt mig en ny Patiens, Idioten, som visade sig vara ganska underhållande. Men omöjlig att klara. Uuugh. Linn berättade en rolig historia om hur hennes morfar trodde att, när föräldrarna sade "nu ska vi lägga Idioten" att det betydde att de skulle få honom att gå och lägga sig. Stackarn.
Läste på någon hemsida att interner gärna spelar Idioten och att om man någon gång klarar den betyder det att man ska bli frisläppt samma månad. Well, lycka till med det hörrni.

Svårt!

Lär dig spela Idioten HÄR!

District of Columbia är inte en delstat i USA. (Och att Washington DC faktiskt står för District of Columbia).

Har pysslat med mitt projekt att lära mig alla USA stater. Och när jag räknade samman antalet jag fick ihop igår blev det 51 stycken. Klurigt. Trodde bara att jag skrivit ett namn två gånger, men efter lite research (och Linns hjälp) fick jag reda på att District of Columbia inte är en delstat. Invånarna har ingen rösträtt i kongressvalen. De får välja en delegat till Representanthuset, som får delta i debatter men går utan rösträtt och DC är heller inte representerat i Senaten. Men tack vare ett särskilt författningstillägg har invånarna rösträtt i presidentvalet. Och ändå ligger USAs huvudstad i denna "delstat". Hm. That's messed up.

Nya böcker! Oh, the joy. En av de första sakerna jag gör när jag får lön är att beställa böcker. Det är ett tvång, måste ha nya böcker. Nu! Har säkert 50 böcker som ligger och väntar på att bli lästa, men skitsamma, man kan faktiskt aldrig ha för många böcker. Ja, så är det. Idag blev det...

Tinker, Tailor, Soldier, Spy

Det här var en svår film med en enkel plot. I likhet med The Departed handlar det om ett mullvadsfall inom polisen och filmen är en katt&råtta-lek mellan f.d agenten George Smiley och de han utreder, hans f.d kollegor inom MI6. Enkel plot men ändå en klurigt berättad historia. Till skillnad från alla amerikanska filmer får man inga ledtrådar och ingen onödig information, det handlar mycket om att lägga ihop historien själv. Och det är inte lätt efter att ha blivit bortskämd med att få alla svaren serverade på silverfat, som det brukar vara i amerikanskproducerade filmer. Men det är ju trots allt Thomas Alfredsson som gjort den, vilket syns. Det är väldigt svenskt alltihop, färgerna, ljuset och allt. Väldigt snyggt gjort, precis som Låt den rätte komma in.

Crazy, Stupid, Love

Jag älskar film, kollar alltid film, gör det hellre än att lyssna på musik och har alltid en lång lista på filmer som jag vill se. Idag blev det Crazy, Stupid, Love med den imponerande casten Emma Stone, Steve Carell, Julianne Moore, Ryan Gosling, Kevin Bacon, Marisa Tomei och John Carroll Lynch. Har hört att det var den roligaste filmen från 2011 och att den är jättejätteJÄTTEBRA osv osv. Så jag kanske hade för höga förväntningar för så himla bra var den inte. Förutsägbar och inget som jag inte redan sett, och gjorts bättre, i hundratals andra filmer. Men bra skådespelare och lite smårolig ibland. Jag är tveksam till om jag kommer att se om den, och det är egentligen inte ett fint betyg för jag ser om de flesta filmer, de filmer jag gillar ser jag om ungefär 2 gånger per år, varje år.



Ensemblefilm med kärlekstema kan man väl kalla den, och den kan förstås inte mäta sig med klassikern Love Actually (ses varje år tillsammans med Adri den 23e december, viktig jultradition). En av mina personliga favoriter i temat är Jane Austen Book Club som är fylld av feel-good, kärlek och förstås Jane Austen. What's not to like?
Vill man dock se den bästa av alla ensamblefilmer är förstås Magnolia det man är ute efter (även den med Julian Moore). Inget feel-good, däremot massor av ångest, komplicerade relationer och intressanta karaktärer. Och har även en av de två enda riktigt övertygande roller Tom Cruise någonsin haft (den andra är i Collateral).

Solen består av helium och väte och solens "aura" kallas Korona.

Det där med väte och helium pratade vi om i skolan såklart men inte en chans att jag kommit ihåg det. Väte hade nog varit min kvalificerade gissning men helium? Hoppas att pappa inte läser detta, när vi pratades vid idag efter På Spåret (där frågan om solen var med) sade han "så pinsamt att ingen av dem där kunde frågorna om solen. Och Korona, vem kan inte det?".

Första avsnittet av Once upon a time gick på TV idag och jag måste säga att jag är fascinerad. Lite Harry Potter-esque, och jag älskar tanken på att sagofigurer skulle leva i vår värld och inte vara medvetna om att de faktiskt är sagofigurer. Idén är himla fin.

48 blev det minsann! Hallelujah. Missade Colorado och New Hampshire. Ugh. Nya tag imorrn. Kan jag hoppas på 49 stycken? Kanske? Snälla?

Töntiga små sysselsättningar typ pärla pärlplattor, Rubik's kub och spela blockflöjt är viktigt för mig. Jag sitter väldigt mycket framför datorn och TVn, så ibland behöver man koncentrera sig på något annat.

Origami blev det idag, jag gjorde en nejlika! Klurigt, pyssligt och ibland skitfrustrerande. Men, tålamod och god vilja. Allt som behövs för att vika en alldeles egen nejlika. Love it.

Ny resväg till jobbet idag, både dit och hem. Kom 10 minuter för sent på morgonen bara, men det var inte direkt någon fara. Tio över sju är nästan samma sak som sju ändå.

Ny kunskap: Nigeria är Afrikas folkrikaste land. Lärde jag mig av GP.

Gjorde tomatsås idag, samma gamla tomatsås som alltid. Men med ny kryddning. Blev asgott! Att testa ny saker har hittills varit till förnöjelse.
Fortsättning följer.

Pittoreskt kommer från engelskan picutresque.

Jag och min vän tillika sambo Linn Granell diskuterade ordets ursprång förra veckan på spårvagnen och kom inte fram till exakt hur det låg till. Men idag när jag kom hem meddelade Linn att pittoreskt mycket riktigt är en försvenskad version av picturesque.

Projekt nummer ett är igång. Igår resulterade 15 minuters ivrigt antecknande i 38 stater. Close, but no cigarr. Med systers hjälp landade det på 45 stycken. Maryland, Nebraska, Connecticut, Arkansas och Missouri saknades i slutändan.

Idag gjorde jag ett nytt försök. 46 stycken. Closer, still no cigarr. Den här gången missade jag Alabama, Colorado, Minnesota och Oklahoma. Att det ska vara så jäkla svårt då. Imorgon gör jag ett nytt försök. För att inte vara för optimistisk så hoppas jag på en lagom förbättring. Kanske 48 stycken imorrn? Vi får se.

Utöver att finna nya saker varje dag vill jag även ha nya saker som får lov att ta lite längre tid. Kanske lära mig ett nytt språk, bli bra på fotografering eller varför inte läsa ut alla böcker jag har i bokhyllan som jag ännu inte hunnit läsa? Långsiktiga projekt är jag ute efter.

Mitt nyårslöfte 2008 var att starta en blogg. Den fick heta They shoot single people, don't they? och handlade om mitt liv som nybliven, förvirrad student. Senare det året hamnade jag i London som au-pair och bloggen blev ett ekonomiskt sätt för mig att berätta om mina eskapader för mina vänner hemma i Sverige. Efter London följde bloggen med ner till Malmö och ett år på universitetet (och bloggen ändrade i samma veva form och namn och blev Who do you dance for?), efter det tillbaka till London en sväng, sedan till föräldrahemmet i Varberg. Därefter tillbaka till Malmö. Och nu har jag landat i Göteborg. Och bloggen är fortfarande kvar.